|
|
Hagringen, nr 3/00, Polska naturvardare i Halland = golonka Expressen,
autor: Kjell Andersson
Kjell Andersson
Efter en transport på cirka 40 mil, ankommer vi till Wizna i södra
delen av Biebrza-dalen. Biebrza betyder bäver. Några sådana
såg vi inte, men i värdshustädgården vid brofästet,
satt en busksångare och sjöng intensivt. Dagen hade varit intensiv
med. tuff trafik och ännu tuffare trafikpoliser, som tullat på
både humör och reskassa. Den vakna delen av passagerarna hade
också uppmärksammat flera lättklädda och kraftigt
målade damer som stod posterade utmed vägen. Dessa vinkade
till oss och vi vinkade glatt tillbaka. Vi diskuterade vad dessa kvinnor
gjorde, om det var guider från polska statens turistråd, eller
om det var liftare som var på väg söderut. Fundersamma
över detta mysterium gick vi snabbt till kojs och somnade djupt.
Under tiden patrullen sover, kan det vara på sin plats att berätta
lite om Biebrza-träsket; Hela våtmarksområdet omfattar
cirka 100 000 hektar (= 200 000 fotbollsplaner). I området finns
många mångskiftande miljöer, allt från norrlandsmossar
till betade och välhävdade strandängar. Årligen sker
stora översvämningar, som lägger stora delar av omra)det
under vatten. Själva floden som ringlar sig genom dalen är cirka
12 mil lång. Större delen av området ingår i Biebrzanski
Park Narodowy och är skyddat. I området finns tusen små
markägare (mestadels bönder) som bedriver skötsel på
ett ålderdomligt och arbetsintesiv sätt. Hästar är
inget ovanligt jordbruksred skap i området.
(...)
Östsidan av träsket
Nästa dag var det dags att ta sig norrut, till Osowiec och Goniadz.
Utmed vägen på östsidan av träsket passerade vi Laskowiec,
där en stor koloni vitvingade tärnor häckade och Zajki,
där härfågel siktades. Vid Budy spelade dubbelbeckasin
och i luften svirrade 5 svarta storkar. På vägen strax norr
om Laskowiec sågs mellanspett, försvinna in bland träden.
Framme i Osowiec löstes entré till parken på parkkontoret
och detaljerade kartor köptes. Uppgifter om fågellivet inhämtades
och några utvalda arter fick det att vattnas i munnen; större
skrikörn 9 par, mindre skrikörn 25-30 par, ormörn 2 par,
vattensångare 2 000 par, dubbelbeckasin 800 spelande fåglar,
vit stork 1000 par och svart stork 25 par.
Kjell Andersson
Back to the articles
|
